Livets filosofi

Människans frihet är något påhittad

Friheten har inslag av en filosofisk och en del religiös syn på människan som självförverkligande (lägger individen i centrum). Detta är sådant som hittills inte kunnat undersökas ordentligt. Det verkar som om man har bestämt sig för att människan är god och kan göra kloka val eftersom det är en trevlig tanke. Att man sedan skalar bort det sjuka och fokuserar på det som är friskt är ytterligare ett bevis på att man låter blir att uppmärksamma sådant som är icke-önskvärt, till förmån för en positiv men samtidigt ovetenskapligt teoribildning. Att människor skulle vara experter på sina egna liv är ett resonemang som ter sig fullständigt absurt när vi observerar vår värld som är fylld med människans enfald. Friheten ”rådgivningen” bygger i mångt och mycket på det patienter säger om sig själva i terapisituationen, Att dessa människor själva sitter med sanningen. Hur vetenskapligt är det?

Men och på andra sidan, uppmanas varje människa att tro på sin egen förmåga och att utveckla denna. Att man har funnit viktiga fakta som bidrar till en förbättrad behandling av människors problematik bevisar att detta är teorier som bygger på viktigt kunskap. Här fokuseras på det som är viktigt när det gäller den mänskliga existensen, som frågan om vad det egentligen innebär att vara människa. det är en fråga man även måste ställs sig inom vetenskapen, att se människan som en helhet. Friheten lyfter och stärker alla varelse värde och ge de högsta betyg. 

Frihets etik kan vara som en orsak till man får " beslut ångest". Vi behöver inte se döden i vitögat för att ställas inför icke-existens problematik. Många av våra beslut handlar om att vara eller inte vara. När vi fattar beslut som är avgörande för vår framtid ställs tillvaron på sin spets. när vi väljer vad vi ska göra, kan vi följa vår inre röst eller falla offer för andras viljor eller för våra egna gamla vanor. Att t.ex. byta jobb eller flytta till en stad kan vara något som vi innerst vill. Samtidigt innebär det att vi offrar en del av vår trygghet och ger oss ut på osäker mark. resultatet av detta blir att hamnar i en inre konflikt, konflikten mellan att fatta ett beslut som innebär nya möjligheter (vilket innebär att den nuvarande situationen/tryggheten går om intet) eller att göra ett icke-val(som innebär att slå vakt om det som är och svika den inre rösten). Följden av denna inre konflikt är att vi upplever ångest, vi sviker ofta oss själva genom att välja trygghet framför den inre rösten. vi skapar en icke-existens med skamkänslor som följd. 

Inte nutid eller dåtid som avgörande utan det är framtiden som är avgörande för ångestens uppkomst. vi rör oss framåt, och det är vad denna framtid kommer att fyllas med som bekymrar oss. Framtiden innebär både att vi har möjlighet att utvecklas och att vi riskerar att dra oss undan och förneka våra möjligheter. Att inte veta hur vi ska handla kan trasa sönder vårt inre, och detta leder ofta till att vi följer minsta motståndets lag och låter att risken misslyckas. Att bejaka sig själv är att våga misslyckas, att kasta sig in i det okända.

Vi är fria att göra val när ställs inför olika alternativ. Vi kan lätt skapa oss bilder av andras reaktioner och synpunkter, bilder som riskerar att minska vår egna vilka frihet. istället för att följa den inre rösten kan våra förställningar om andras reaktioner bli det som tvingar oss in i icke-val. Tankar som "Tänk om de respekterar inte mig” eller " Tänk om de får ta reda på om att jag är homosexuell" tyvärr, kan det hämma vår sträva framåt. Ibland vågar vi inte att stå upp för det vi tycker är rätt, eftersom det innebär en risk för att vi blir kritiserade. Skam som skulle uppkomma bero på att vi i det ögonblicket väljer undan och väljer att inte existerar. vi förnekar vår existens, den egentligen vi är.

Skriven av Mohammed Altoumaimi

------------------------------------------------------------------------------------

Vad är friheten?

 

Ingenting håller dig bunden utom ditt jag

Tills du bryter dess kedjor, dess handbojor

Och blir fri!

 

Vår mänskliga förmåga att förställa oss, tänka, undrar och vara medvetna innebär frihet av olika grad. I tankens värld finns det inga gränser. I vår fantasi kan vi förflytta oss tre tusen år i tiden. Vi kan också förflytta oss in i framtiden så många år vi önskar. Det faktum att allt detta kan ske ögonblicklige- att vi kan besegra tid och rum på en och samma gång- säger oss något om frihetens natur.  Friheten är till själva sin natur svårgripbar, vi alla har väldigt svårt att definierar den. Friheten är ständigt i rörelse. Vi är födda med frihet i betydelse rörelsepotential. Man kan fastställa vad den inte är eller vad man vill bli fri från. Men det är svårt att ange vad friheten är.  När någon berättar för oss om ” hur jag fann friheten”, har vi en känsla av att det är något falskt. Den största dygden är inte att vara fri utan att oupphörligt kämpa för frihet. När vi använder ordet frihet försvinner omedelbart den verklighet vi vill beskriva. Det betyder med andra ord att om man blir självmedvetet säker på fin frihet så har man förlorat den. Därför upptäcker vi också att vi nästan alltid snarare beskriver vad frihet inte är än vad den är.

Frihet är möjligheten till utveckling, till livsstegring eller möjligheten att dra sig undan, stänga till om sig, förneka och motverka utvecklingen. Det är frihetens natur att bestämma sig själv. Friheten är alltså i sig mer än ett värde. Den utgör grunden för själva möjligheten att värdera, grunden för vår förmåga att värdesätta. Utan frihet finns det inget värde värt namnet.

Friheten är inte ett mål, den är en början och en process. Vi känner oss längre från målet nu än vi gjorde innan ett decenniums framsteg hade uppnåtts. Detta hör ihop med det faktum att friheten aldrig statisk, aldrig vunnen en gång för alla och detta beror på att den essentiella friheten utgör ett inre tillstånd som måste bekräftas på nytt i varje handling.

Friheten blir levande endast då vi uppfattar den i motsatts till ödet, och ödet får betydelse endast då det står i motsats till friheten. Motsatserna befruktar varandra. De ger varandra dynamik och kraft.

Frihet! För ungdomar är att hänge sig åt sysslolöshet och nöjen i stället för åt stärkande uppgifter och andlig utveckling. Frihet! För unga, friska vuxna att undvika arbete och att leva på samhällets bekostnad. Frihet är nödvändigt för framsteg och för överlevnad. Om vi förlorar vår inre frihet förlorar vi också vårt självbestämmande och vår autonomi, de kvaliteter som skiljer från datorer och robotar.

 I ett gott samhälle är tankefriheten inte bara en grundförutsättning utan också något att ständigt sträva efter.

Skriven Av Mohammed Altoumaimi

------------------------------------------------------------------------------------------------

Lyckan köps inte av pengar

 

Dagens människa är mer utvecklad än någonsin och hon har många valmöjligheter vilket som tvingar och pressar henne att funderar och ifrågasätter sig själv. Hon måste finna svaren på frågor som, "Vad är det som gör mig lycklig?" och "Blir jag verkligen lycklig då?" eller "vad vill jag?" och "vill jag verkligen så?" Ja. Världen står helt öppen för oss och dörren stänger aldrig. Detta uttryck har aldrig varit lämplig som på vår generation och vår tid. Vi har aldrig förr har haft så många valmöjligheter att leva i enlighet med våra behov, vi har aldrig förr haft råd med så mycket eller åtminstone med det mesta, vi har aldrig förr kunnat välja mellan så många olika livsformer. vår kunskapsnivå har stigit "överdriven", våra tekniska möjligheter är av hög grad gillande, vi kan säga vi lever i en välfärdssamhället med ”trygghet och utvecklings-lagar”. Egentligen borde vi mår bra. Men om man med öppna ögon går genom tid och rum, om man ser noga människorna i ögonen. studerar de när de inte vet att någon iakttar de eller " ser de", kan man inte annat än finna och dra slutsatsen att de inte har det bra. Alltför ofta ser man svart och rynkorna i ansiktet avslöjar att det var länge sedan ansiktet sprack upp i ett leende. 

De flesta människor försöker aggressivt bana sig en väg genom den anonyma massan, aggressivt försvarar de sitt revir och revir tänkandet. Jag kom till Sverige och la till märke direkt hur behärskad och glädjelösa människor är. Människorna i västvärlden verkar vara så behärskade men ändå så missnöjda och så sällan skrattar och faktumet är om man går på fattiga byarna i Afrika eller mellanöstern ser man skrattande människor mer än på våra gator. Så hur ska en idealsamhället med glädje ser ut? 

Vi har det klart det för oss att det krävs mer än bara välstånd och god ekonomi för att människorna ska känna sig lyckliga och fylla på tomheten. Människor med ekonomiska bekymmer och oro, som drabbas hårt verkar har inte tid att ifrågasätter och fundera över sina behov och hur man bäst kan uppfylla dessa krav. De har andra problem som tar deras kraft i krav för egen räkning. Men alla andra, och det är väldigt många i vårt välståndsmättade samhälle eller med enklare sagt rika samhälle har bara ett problem: Hur blir jag lycklig? Känslor av tomhet och meningslöshet håller igång ekonomi, som Gushman säger " Människor köper inga produkter om de inte har ett behov av det. Men människor med ett tomt själv har alltid ett behov".

Ju mer vi har ägnat oss åt vår individuella lycka desto olyckligare har vi blivit. Yttre rikedom råder inte hjälpmedel på inre tomhet. Allt fler människor blir smärtsam medvetna om hur olyckliga de är mellan ut- och insida och letar efter en utväg och såsom Profeten Mohammed (Må fred över honom) sade innan han tog farväl till sitt folk " Jag oroar mig inte att ni kommer leva i fattigdomen men jag oroar mig att världen öppnar för er och ni utmanar varandra (menas istället för att hjälpa varandra) vilket gör att ni drabbas av motgångar". Livslusten förvandlas till ett problem när man äntligen får tid att koncenterar sig på den.

 Skriven av Mohammed Altoumaimi

Jag är en drömmare!

 
Jag sitter där ute utan något som jag kan göra. Jag sitter där ute utan att söka något som jag kan göra. Jag sitter där ute utan att veta vad som krävs från mig att göra. Jag sitter där ute och väntar på att människor ska komma och knackar på min dörr och uppfyller mina drömmar. Jag sluter mina ögon, det finns lidandet. Jag sluter mina ögon, det finns motgång, jag sluter mina ögon och det finns en förlust, en nederlag.

Jag sluter mina ögon för en kort stund, bara för ett ögonblick och nu ögonblicket passerar förbi mig. Ögonblicket har passerat. Alla mina drömmar passerar förbi mig, framför mina ögon. vad har jag önskat mig? jag hade önskat om jag kunde förlora några strider i kamp efter mina drömmar än att vinna över någon utan att veta vad jag kämpar för. Jag är en drömmare!ki

 

Skriven av Mohammed Altoumaimi

----------------------------------------------------------------------------------------------

Vi människor...

Är det möjligt för en företrädare för olika etiska teorier att enas kring dessa principer?

Om man börjar med utilitarismen kan man konstatera att godhetsprincipen(att befrämja lyckan) utgör grunden för det moraliska ställningstagandet, människovärdesprincipen utgör en integrerad del av utilitarismen, det är människors lycka som ska eftersträvas och varje människa lycka väger lika tungt vid det moraliska ställningstagandet. Människovärdesprincipen har dock inte någon självständig ställning i utilitarismen, vilket kan få till följd att en skild människas rättigheter kan åsidosättas av en handlig som samtidigt leder till många människors lycka.

Inte heller autonomiprincipen eller rättviseprincipen har en självständig ställning i utilitarismen. utilitarister har dock argumenterat för att lyckan blir störst om autonomiprincipen respekteras.

Utilitarister menar också att den utilitaristiska bedömningen tenderar att leda att jämlik föredelning. När något värdefullt ska fördelas t.ex. pengar, är det den fattige som har störst nytta av detta. Teorin om avtagande marginalnytta innebär i korthet att sådant man efterfrågar och konsumerar minskar i betydelse ju mer man får tillgång till det. En löneökning på 500:- kan för en lågavlönad innebära en starkt förbättrad levnadsstandard medan höginkomsttagaren inte märker den. samma summa pengar bidrar således till en ökad lycka för låginkomsttagaren men påverkar knappast alls lyckan för höginkomsttagaren. Slutsatsen av detta är att lyckan blir störst om man fördelar efter behov.

För deontologiska etiker däremot är inte godhetsprincipen den enda grundläggande principen. Enligt deontologisk etik kan andra principer såsom autonomiprincipen. Respekten för individens rättigheter eller rättviseprincipen överordnas godhetsprincipen. Skillnaden mellan de etiska teorierna när det gäller att motivera det moraliska handlandet hindrar naturligtvis inte att utilitarister och deontologer ofta kommer till samma slutsats när det gäller val av handling.

 

Sista men inte minst viktigt är att det inte räcker med att veta hur man bör handla, man måste också vara motiverad att utföra handlingarna. Det är denna aspekt på etiken som dygdetiken uppmärksammar. Som man vet är detta också något som utgör ett av religionernas bidrag till etiken. Religiösa personligheter inspirerar ofta till moraliskast engagemang.

Det kan finnas flera anledningar till att en person inte handlar i enlighet med sin moraliska insikt. Det kan vara så att hon står inför moraliskt dilemma. Hon någorlunda övertygad om att hon bör handla på ett visst sätt men det finns också starka moraliska skäll mot. Ibland är man för feg för att handla. det kan kosta på att ta ställning för något man tror på för att försvara någon som utsätts för en orättvisa. Det är lättare att tiga och samtycka. Och det kan också vara så att vi inte är beredda att satsa vad som krävs av oss. vi vet vad vi borde göra men det skulle innebära att vi måste dela med oss av vår tid eller våra pengar.

Det finns således olika sätt att bryta relationen mellan insikt och handling. Å andra sidan är det inte något som man vill göra. Hur vill man uppfattas? Hur vill man framstå i andras ögon? kanske som en människa som står för sina övertygelser och som vågar gripa in om någon oskyldig människa hotas.

-----------------------------------------------------------------------------

Mohammed är matematiker men också känd för sina hårda kritik mot människans mening i livet. Idag besökte jag honom i skolan för att göra ett enkel samtal och tillsammans bestämde vi  frågor som skulle ställas.

Laith Josef:

Mohammed: En människa är att ta hänsyn till andra och inte glömmer sig själv. Men eftersom jag är här för kritiserar henne. Människan är som en bergkrön. Se alla folk mindre än henne där folk ser hon mindre.

Mohammed: Den finns två typ av människor. Den ena människan tänker ofta på framtiden med oroligheter och glömmer bort att hon lever i nutid och slutligen lever hon varken framtiden eller nutiden. Den andra människan lever som om hon ska leva en dag och tar nästa dag med samma inställning och tankar.

Mohammed: Att jag försöker och få folk att älskar mig hur de vill och utan att får mig själv älskad. Att jag sitter och jämföra mig med andra.

Mohammed: Människan misslyckas aldrig utan hon föll och blev kvar där men ett misslycka är att inte försöka komma upp igen. En av de nyckelarna till misslyckandet är att försöka behaga alla du känner.

Mohammed: Det bästa du kan ha efter du tog farväl är minnen. Att ha starkt minne är ett plåga och bra på sätt och vis, eftersom man har med sig både dåligt och bra minnen från livet i längre tid.

Mohammed: Livet är full med stenar så snubbla inte på de utan samla ihop de och bygg ett framtidshus.

Mohammed: Samvetet är ett tystnad ljud, säger dig en hel del om hur du ska tillväga. Människans dumheter är som vulkaner, du vet inte när de ska komma ut.

Mohammed: Fiende kan hugga mig och skada mig fysisk men när vännen hugger mig skadar han mig psykisk. En vän du köpte med ”presenter”,en dag kommer någon annan att köpa honom.

Mohammed: Tiden är som ett super snabb tåg, omöjligt att stoppa den.

Mohammed: Människan utan hopp är som ett växt utan vatten. Ett hopp är som en båt där vi reser på livets hav tills vi kommer på land i säkerhet. När människan lever på hoppet, känner hon inte till omöjligheten.

Mohammed med skratt: Kärlek är läkemedel mot många smärtor men den är också en djupsmärta som kan vara svår att läka. Kärleken kan föda med ett ord men dör aldrig med ett ord. Det finns vissa människor som är rädda för kärleken men den finns ingen som inte vill ha den. Det svåraste för människan är att älska en annan människan under sin livstid och helt plötsligt känner hon sig ensam.

Mohammed: Två saker förstör kärleken. Tystand och försummelse. men visst finns andra saker...

Mohammed: Ångra och fly är helt två olika saker.

Mohammed: En fin människa utan leendet är som en blomma utan lukt. Leendet är ett fint ord utan bokstäver. Ett leende kostar inte någonting  men det är jätte dyr.

Mohammed: När människan inte har någon förtorende, lever hon i en flock bland folk som förlåter aldrig.

Mohammed:Det är pinsamt att snubbla på samma sten två gånger.

Mohammed: Glömskan är en god nåd och besöker oss för att vi ska slippa några plågor. Det är bra att vi kan glömma.

Mohammed: Som sagt, det spelar ingen roll var du är nu, men det är viktigt om var du är på väg just nu. Men finns vissa människor som simmar i riktning mot fartyget och vissa andra som slöser sin tid i väntan på det.

Mohammed: Det är bättre för människan att vara en sköldpadda på rätt sätt än att vara ett rådjur på fel sätt.

Mohammed: Det finns alltid ett ljus vid slutet av varje tunnel.

Mohammed: Människan blir inte slut när hon förlorar utan när hon drar sig tillbaka och inte kan komma upp igen.

Mohammed: Att känna sig främmande, inte att resa långt eller orolig för en ny dag. Att känna sig främmande är när dina nära och kära lämnar dig. Bästa dagar är att träffa de men de värsta dagarna att lämnar de.

Mohammed: Tänk innan du säger dina meningar och ta din tid för att djuptänka på de, för att dina meningar är som frukten. tar tid innan de mognar. Inte ett måste att säga allt du vet men däremot måste du veta allt du säger. Men ett bra arbete är mycket bättre än ett bra tal

Mohammed: Många får råd men väldigt lite som tar nytta av det

Mohammed: Människor kan drömma om stjärnorna men samtidigt får de inte glömma bort fötterna på jorden.

Mohammed med skratt: Två effektiva vapen. Tålamod och tid. I slutändan vinner hon.

Mohammed: när man skrattar , skrattar livet med dig men när du gråter, gråter du ensam.

Mohammed: i skolan, först lär man sig massa med lärdom och därefter drar man ett prov men i livet drar man först massa med proven och sedan lär man sig lärdomen.

Mohammed med skratt: Ja, jag önskade att vi var som vår namn, där tiden inte skulle förändra oss.