Egna dikter

Vi skriver egna dikter

Vissna Löv!

Jag sitter på busshållsplatsen

Jag ser de vissna löv som ruttnar i dikena och uteplatsen

Tåget far förbi utan att stanna, och löven virvlar in över spåren

Genom Norrahammars ruttnande trädgårdar driver löven

Hösten står framför mig och viskar

”Nej, det är inte försent att tänka på allt det som aldrig blev av”

Men det tvivlar mig och ställer mig bakom krav

Vinden slår med ett brev

Vintern är på väg

Återigen en kommande möjlighet för en utväg

Att människor drabbar av motgångar är alldeles självklar

Blåsten smeker mig medan jag ställer frågor som har inget svar

Full av hopp och planer som kan påverkas av saker som är lömska

Men vissna löv ska begrava allt ont i glömska

Skriven av Mohammed Altoumaimi

---------------------------------------------------------------------------------

Mer dikter kommer inom kort!